Månadens case

Allokering till filial som utgör Service Provider. Det har kommit flera domar om resultatallokering till filial. (1) När man bedriver verksamhet genom filial i annat land ska filialens funktioner, risker och tillgångar analyseras och dokumenteras. Kammarrätten har i målen ansett att företagens dokumentation är bristfällig och följt Skatteverkets argumentation att filial som fungerar som tjänstetillhandahållare inte ska generera underskott utan bör ha låga men stabila överskott. Våra skattejurister kommenterar.

Utgångspunkten för funktions- och riskanalysen är gällande rätt som fastställs på samma sätt i varje fall: en juridisk person är begränsat skattskyldig för inkomst från ett fast driftställe i Sverige. Av praxis framgår att vinstallokering ska beräknas separat och utföras som om det fasta driftstället utgjort ett fristående företag. Skatteavtalet mellan de berörda länderna föreskriver i samtliga fall att Sverige har rätt att ta ut beskattning och att filialen ska bedömas som ett fristående företag.

Utgångspunkten är OECD:s vinstallokeringsrapport som anger att en tvåstegsmodell ska tillämpas inom ramen för metoden Functionally Separate Entity Approach. De funktioner filialen utför och ansvarar för ska hypotisera ett separat företag som är skiljt från resten av företaget. Till detta hypotetiska företag ska allokeras ett resultat som motsvarar inkomsterna det kan antas att filialen skulle förvärvat om den faktiskt utgjort ett separat företag.

I denna bedömning ingår dels en funktions- och riskanalys och dels en bedömning av vad som utgör armlängdsmässig ersättning mellan filialen och företaget.

Sammanfattningsvis kan sägas att företagen i de angivna målen har brustit i sina redovisningar eftersom allokeringen av intäkter och kostnader inte följer någon av OECD:s rekommenderade prissättningsmetoder, vilket den borde göra. Enligt Skatteverket skulle inte ett fristående företag bedriva verksamhet utan att få intäkter som täcker kostnaderna och ger påslag för vinst. Filialen har således inte fått en armlängdsmässig ersättning för koncerninterna tjänster.

Utredningsskyldigheten

I en av domarna gör domstolen en något strikt bedömning. Bolaget hade i deklarationen för föregående beskattningsår bifogat underlag som visade på hur resultatet räknats fram, vilket godkänts av Skatteverket. På grund av det gjorde bolaget på samma sätt även detta beskattningsår, vilket dock underkändes och bolaget påfördes skattetillägg. Enligt Skatteverket borde bolaget ha förstått att Skatteverkets meddelande, där de bifogade utförlig information om hur allokering ska ske men samtidigt godkände bolagets redovisning, var orimligt, eftersom bolagets svar visar att vinstallokering inte skett på det sätt som OECD:s medlemsstater kommit fram till.

Enligt domstolen borde Skatteverkets meddelande ha föranlett bolaget att för nu aktuellt beskattningsår utförligt redovisa sakförhållandena. Att Skatteverket godtagit bolagets svar är inte tillräckligt för att bolaget ska kunna förutsätta att Skatteverket inte behöver fler uppgifter än de som lämnats i deklarationen. Domstolen dömde till Skatteverkets fördel vilket innebär att trots att Skatteverket har lämnat godkännande kan bolaget inte förlita sig på det.

Sammanfattning

Kammarrätterna och Skatteverket är eniga i hur bedömningen görs av om filialen utgör en Service Provider eller inte och hur allokeringen av funktioner, risker och tillgångar/kostnader ska göras. Bedömningen är strikt och det verkar svårt att hävda att filialen har tillräckligt mycket risker för att ses som något annat än en tjänstetillhandahållare. Exakt hur prissättningen ska ske för att den ska vara armlängdsmässig varierar, men gemensamt är att den ska utgå från OECD:s rapport och att filialen i alla fall ska redovisa positiva resultat och inte underskott.

Däremot är bedömningen av utredningsskyldigheten något oklar och det är intressant att bolaget inte anses kunna nöja sig med att redovisad prissättning godkänts av Skatteverket. Att bolagen ska säkerställa att prissättningen görs enligt gällande regelverk är rimligt, men det är också förståeligt att bolaget inte utreder frågan närmare när de fått godkännande av Skatteverket.

Att dokumentera resultatallokering och armlängdsmässig prissättning mellan bolag och filial i olika länder enligt dubbelbeskattningsavtal och OECD:s rapporter och riktlinjer är komplicerat. Välkommen att kontakta våra skattejurister om du behöver stöd i processen.

(1) Se Kammarrätten i Göteborg i mål nr 5836-5838-17, Kammarrätten i Stockholm i mål nr 8962-18 och Kammarrätten i Göteborg i mål nr 2192-2196-18.

Tillbaka till Innehållsförteckningen