Felprissatt koncernintern transaktion – enligt Kammarrätten

Den 3 februari 2020 meddelade Kammarrätten i Göteborg att en transaktion av immateriella rättigheter mellan två bolag i samma koncern ej har prissatts korrekt då man har missat att ta hänsyn till den goodwill som var hänförlig i transaktionen.

I det gällande målet (1172-1178-18) yrkar Skatteverket att ett svenskt bolag har sålt rättigheter till ett amerikanskt bolag inom samma koncern till ett underpris. Den felaktiga prissättningen har medfört att bolaget har missat att redovisa inkomst av näringsverksamhet om 544 miljoner kronor. Skatteverket menar vidare att bolagets prissättning är så pass felaktig att bolaget också ska påföras skattetillägg. Förvaltningsrätten liksom Kammarrätten fastslår att Skatteverket har gjort en rättvis bedömning i fallet.

Enligt gällande rätt skall transaktioner som sker mellan bolag i en koncern ske på samma villkor som transaktioner vilka sker till en extern part. Transaktionen mellan de båda koncernbolagen i det gällande målet ska med andra ord ske till marknadspris. Sverige tillämpar den s.k. armlängdsprincipen. Tillämpningen av armlängdsprincipen i Sverige sker i enlighet med de riktlinjer som OECD har tagit fram. Om Skatteverket finner att en internationell transaktion mellan koncernföretag inte har skett i enlighet med armlängdsprincipen kan den s.k. korrigeringsregeln tillämpas. Det finns olika prissättningsmetoder för att följa armlängdsprincipen vilka kan appliceras beroende på omständigheterna i den givna transaktionen. I detta mål var bolaget och Skatteverket inte överens om vilken metod som är bäst applicerbar på just denna transaktion.

Åtta månader innan den koncerninterna transaktionen säljs det svenska bolaget till ett externt bolag. Vid prissättningen av denna transaktion har man tagit fram en förvärvsanalys för att dokumentera hur transaktionen har prissatts. I denna förvärvsanalys framgår bland annat att bolaget innehar oidentifierbar goodwill om 1 507 miljoner USD. Frågan i det gällande målet var huruvida denna transaktion var jämförbar med den koncerninterna.

Bolaget yrkade att den interna transaktionen inte var jämförbar med den externa eftersom värdet av det externa förvärvet hade sjunkit innan den koncerninterna överlåtelsen. Bolaget hänvisade vidare till det faktum att goodwill inte var hänförbart till de immateriella rättigheterna som överläts. Yrkandet yttrade sig också i att man vid de två transaktionsprissättningarna även har tagit hänsyn till synergieffekter hänförliga till överlåtelserna och att den externa förvärvaren förväntade sig synergier vilka ansågs vara del av goodwill-värdet.

I Kammarrättens dom hänvisar man till Förvaltningsrättens beslut som grundade sig i att inte tillräckligt med underlag har inkommit som bevis för hur det goodwill-värde som var hänförlig i den interna såväl som den externa transaktionen kan ha sjunkit 1 507 miljoner USD i värde under de åtta månaderna. Kammarrätten ansåg att goodwill visst var hänförbart till de immateriella rättigheterna och menar att detta framgår av förvärvsanalysen som gjordes i samband med den externa försäljningen. Kammarrätten menade också att det inte är troligt att synergierna skiljde sig åt märkvärt mellan de båda transaktionerna. Kammarrätten fastställde således Förvaltningsrättens dom och höjde bolagets inkomst av näringsverksamhet med 544 miljoner kr för beskattningsåret 2014 och minskade bolagets avdrag för outnyttjat underskott från tidigare år med samma belopp för beskattningsåret 2015. Bolaget påfördes dessutom fullt skattetillägg.

Artikel av: Nina Berglund, skattekonsult Mazars Stockholm.

Domstolen går i aktuellt mål helt på Skatteverkets linje om att den koncerninterna transaktionen av de immateriella tillgångarna har överlåtits till ett för lågt pris. Hänvisning görs i domslutet till den förvärvsanalys som genomfördes i samband med externa avyttringen av Bolaget åtta månader innan den koncerninterna transaktionen genomfördes. I denna framgick att Bolaget hade oidentifierbar goodwill om 1 507 miljoner USD vilket inte beaktats vid den koncerninterna transaktionen. Domstolen menar att det inte framkommit tillräcklig bevisning som tyder på att felaktiga prissättningen berott på något annat än bolagens ekonomiska intressegemenskap varför bolagets resultat justeras enligt korrigeringsregeln, 14 kap. 19 § Inkomstskattelagen.

Anmärkningsvärt i domen är att Kammarrätten även väljer att påföra fullt skattetillägg då upplysning om transaktionen inte lämnats i Bolagets inkomstdeklaration. Hänsyn tas inte till vare sig komplexiteten vid prissättning av immateriella tillgångar eller skattetilläggets betydande belopp.

 

Per Katz, skattejurist Mazars Stockholm.

 

Artikel publicerad i Mazars nyhetsbrev Feb/Mars 2020.

Tillbaka till Innehållsförteckningen