BREXIT

Storbritannien lämnade EU den 31:a januari 2020. Men vad har egentligen hänt sedan dess och vad kommer att hända? I denna artikel redogör vi för den nuvarande statusen i förhandlingarna mellan EU och Storbritannien samt några omständigheter och begrepp att känna till inför den kommande förändringen.

Storbritannien röstade för att lämna EU den 23:e juni 2016. Tre och ett halvt år senare, i slutet på januari 2020, realiserades resultatet av omröstningen, Storbritannien lämnade EU och en övergångsperiod inleddes. Under denna övergångsperiod, som sträcker sig fram till den 31 december 2020, ska framtida avtal mellan EU och Storbritannien förhandlas fram. Övergångsperioden kan dock förlängas en gång med högst ett till två år. Ett sådant beslut måste fattas gemensamt av EU och Storbritannien före den 1 juli 2020.

Den 15:e maj 2020 höll Michael Barnier, ledaren för EU:s förhandlingar med Storbritannien gällande Brexit, ett tal om hur förhandlingarna fortgår. Man hade nyligen avslutat tredje rundan av förhandlingstillfällen och kunde konstatera att man kommit framåt gällande handelsavtal och rätt till fiske. Fisket är en stor fråga och parterna är fortfarande långt ifrån att komma till en överenskommelse i området.

Michael Barnier säger sig vara besviken över Storbritanniens oförmåga att diskutera frågor om exempelvis bekämpning mot pengatvätt, framtida roller med EU samt skydd av den brittiska befolkningen genom att bland annat implementera fundamentala rättigheter.

Ambitionerna för framtida förhandlingstillfällen är höga, men det är framförallt tre viktiga områden där man hoppas kunna överenskomma. Dessa är fritt handelsavtal mellan EU-länder och Storbritannien, skydd av sociala och miljöbetingade standarder samt upprätthållning av ett förhållande med Storbritannien som går längre än bara varor och tjänster.

Slutligen understryker Michael Barnier i sitt tal att man eftersträvar ett tidsenligt överenskommelseavtal med framtidsanda och att EU ser fram emot lyckade kommande förhandlingar där fjärde rundan äger rum första veckan i juni 2020.

Om inga särskilda lösningar förhandlas fram kommer efter övergångsperiodens slut samma regler avseende bl a moms, punktskatter och tull att gälla gentemot företag i Storbritannien som för företag andra länder utanför EU.

Nedan följer några omständigheter och begrepp att känna till inför den kommande förändringen.

Moms

Med import menas att en vara levereras/förs in till Sverige från ett land utanför EU.

Skatteverket är beskattningsmyndighet för mervärdesskatten vid import bl a när importören är registrerad till moms i Sverige. Det är Tullverket som ansvarar för att fastställa tullvärdet som ligger till grund för beskattningsunderlaget och det är även Tullverket som fattar tulltaxeringsbeslut för import.Vid import betalas normalt moms i Sverige på ett underlag som utgörs av det tullvärde som fastställs av Tullverket, tull och andra statliga skatter eller avgifter utom moms samt bikostnader som provisions-, emballage-, transport-och försäkringskostnader.Vid export levereras en vara till en köpare i ett land utanför EU. Det utgår då ingen svensk moms på försäljningen. Det är viktigt att säljaren kan bevisa att varorna lämnat EU för att försäljningen ska bli momsfri.

Tull

Företag som handlar med Storbritannien och som inte redan har ett så kallat EORI-nummer (Economic Operator Registration and Identification) bör ansöka hos Tullverket om detta.Det kan även vara bra att förbereda en förenklad tullhantering genom att ansöka om betalningsanstånd samt tillstånd till samlad garanti. Beroende på situation finns det flera olika alternativa hanteringar i tullregelverket såsom tillfällig lagring, tullager, transitering och tillfällig införsel.

Situationen för privatpersoner

Under övergångsperioden kan man resa in och ut ur Storbritannien som vanligt (med reservation för vad som för närvarande gäller på grund av Corona-pandemin). Vad som gäller därefter är fortfarande oklart.Att bo och jobba obehindrat i Storbritannien från och med 1 januari 2021 kommer –som det ser ut just nu -inte längre att vara självklart för EU-medborgare. Som EU-medborgare i Storbritannien är det fortfarande oklart exakt vilka som kommer att få stanna efter övergångsperiodens slut. För att stärka sina chanser att få stanna kvar i Storbritannien kan det vara bra att ansöka om att få så kallad ”settlement status”. För att ansöka ska man vanligtvis ha varit bosatt i Storbritannien i åtminstone fem år. Det finns dock indikationer på att det kommer att göras undantag för denna begränsning på grund av Brexit. Till detta hör osäkerheten kring vilka socialförsäkringsförmåner får behållas.Att bo och jobba obehindrat i Sverige som brittisk medborgare kommer inte heller att vara självklart. Regeringen lämnade ett förslag till Lagrådet den 7:e maj 2020 om att brittiska medborgare ska ansöka om uppehållsstatus för att få uppehålla sig i Sverige samt att det är Migrationsverket som ska meddela beslut om uppehållsstatus och utfärda de dokument dom behövs.

Vi på Mazars i Sverige jobbar nära våra kollegor i Storbritannien och följer utvecklingen och konsekvenserna av Brexit. Har du frågor är du välkommen att kontakta oss på Mazars.

Fredrik Rosén, skattejurist och momsexpert på Mazars i Malmö.

Nina Berglund, skattekonsult på Mazars i Stockholm.

Louise Tensetti, skattejurist på Mazars i Malmö.

Publicerad i Mazars nyhetsbrev Maj/Juni 2020.

Tillbaka till Innehållsförteckningen