Så behandlas ett aktieägartillskott som motsvarar ett tidigare givet aktieägarlån

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelar i en dom från den 5 juli 2022 (mål nr 447-22), att en eftergift av ett aktieägarlån anses vara ett ej skattepliktigt aktieägartillskott. Med domen ändrar HFD Skatterättsnämndens beslut, och förtydligar vilka förutsättningarna som bör ligga till grund för bedömningen.

Ett svenskt dotterbolag ställde två frågor till Skatterättsnämnden: 

  1. Är eftergift av aktieägarlån att anse vara ett ej skattepliktigt aktieägartillskott? Om nej – 
  1. Kan tillskottet i stället ses som ett ackord som då minskar bolagets skattemässiga underskott men som utgör en skattepliktig inkomst till den del ackordsbeloppet överstiger underskotten. 

Frågorna ställdes i samband med att moderbolaget övervägde att ge dotterbolaget ett tillskott motsvarande de tidigare givna aktieägarlånen. I ansökan framgick det att nämnden skulle utgå från att fordringarnas marknadsvärde understeg ursprungsvärdet, och att bolaget inte var på obestånd. 

Skatterättsnämnden kom fram till att tillskottet delvis skulle ses som ett ej skattepliktigt aktieägartillskott, det vill säga till den del det motsvarar fordringarnas marknadsvärde vid tidpunkten för tillskottet. Den resterande delen av tillskottet skulle, enligt Skatterättsnämnden, beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, och då bolaget själva angett att de inte är på obestånd, är frågan om ackord inte aktuell. 

Beslutet överklagades och HFD går i domen emot förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden och gjorde följande bedömning: 

Innebörden av tillskottet i givarens händer behöver inte nödvändigtvis innebära detsamma för mottagaren. För moderbolaget skulle eftergiften behandlas i två delar, där man gör skillnad på huruvida tillskottet över eller understiger fordringarnas marknadsvärde. 

Den första delen är att skillnaden mellan det nominella beloppet och marknadsvärdet utgör en kapitalkostnad. För en fysisk person kan denna typ av eftergift vara avdragsgill. För ett bolag är en eftergift av lån normalt inte avdragsgill när företagen är i intressegemenskap. 

Den andra delen är att fordringens marknadsvärde läggs till omkostnadsbeloppet.   

För dotterbolaget innebär tillskottet att skulderna minskar och det egna kapitalet ökar med hela det eftergivna nominella lånebeloppet, oberoende av fordringarnas marknadsvärde. 

HFD konstaterar därmed att moderbolagets eftergift av fordringar till dotterbolaget är att dotterbolaget har erhållit ett tillskott som minskar bolagets skulder med det nominella lånebeloppet, samtidigt som det egna kapitalet ökar med samma belopp. Den verkliga innebörden av förfarandet är att bolaget har fått ett tillskott och att det anses vara ett ej skattepliktigt aktieägartillskott. I och med att fråga 1 besvaras jakande förfaller fråga 2 i sin helhet och besvaras följaktligen inte i domen. 

Det är bra att vi får ökad klarhet kring vad som gäller för hantering av aktieägartillskott. Aktieägartillskott kan genomföras på en mängd olika sätt, alla med olika skattemässiga- och civilrättsliga effekter, både för givande och mottagande bolag. I detta fall reder HFD ut frågan: vad är värdet på ett tillskott när ett moderbolag efterskänker sin skuld till ett dotterbolag när marknadsvärdet understiger det ursprungliga lånebeloppet? Innebörden av domen är att tillskott ska, i mottagande dotterbolag, värderas till motsvarande fordringarnas nominella belopp samt är ett skattefritt aktieägartillskott.

Om du vill säkerställa att du har hanterat dina aktieägartillskott på ett skatteoptimalt sätt kontakta gärna någon av Mazars skattejurister så hjälper vi dig!

Fredrik Nordström
Bolagsjurist, Stockholm

Sofia Hagander
Paralegal, Stockholm

Artikel publicerad i Mazars nyhetsbrev oktober 2022.

Vill du veta mer?