Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd i frågan om vilket beräkningsunderlag som kan användas vid bedömning av om en bostadsrättsförening är äkta eller oäkta.

Målet som beviljats prövningstillstånd rör en tvist mellan Skatteverket och en bostadsrättsförening bestående av fjorton bostadsrättslägenheter och två lokaler, belägen i Vasastan, Stockholm. År 2017 beslutade Skatteverket att bostadsrättsföreningen felaktigt deklarerat att föreningen var ett privatbostadsföretag. Beslutet motiverades av ett en ekonomisk förening måste tillhandahålla till de egna medlemmarna s.k. kvalificerad användning för att utgöra ett äkta bostadsföretag. Kvalificerad användning innebär att minst 60% av föreningens verksamhet ska bestå i att tillhandahålla bostäder åt föreningens medlemmar. I detta fall ansåg Skatteverket att bostadsrättsföreningen underskridit denna gräns, varvid föreningen inte längre skulle beskattas enligt de förmånliga reglerna som äkta bostadsrättsföreningar åtnjuter.

Till grund för Skatteverkets bedömning anfördes att föreningen beräknat dess bruksvärdeshyra på ett felaktigt sätt. Föreningen hade i dess beräkning beaktat sådana standardhöjande renoveringar som bostadsrättsinnehavarna själva bekostat. Skatteverket anförde att förbättringsåtgärder som bekostats av bostadsrättsinnehavarna inte borde ligga till grund för beräkningen av bruksvärdet då det värdet inte blir jämförbart med bruksvärdet på en likvärdig hyresrätt.

Föreningen delade Skatteverkets uppfattning om att bruksvärdeshyran ska ligga till grund för beräkningen av hyresvärdena för bostäder, men var tvistiga om hur denna bruksvärdeshyra skulle bestämmas. Föreningen anförde att bruksvärdet på en lägenhet är ett objektivt värde oberoende av vem som har gjort investeringen ifråga, varav bruksvärdet kan bestämmas genom jämförelser med hyror för bostäder i närliggande hyreshus, i enlighet med allmänna råd i SKV A 2015:14.

Beslutet överklagades av föreningen och frågan togs upp i Förvaltningsrätten i Stockholm. Förvaltningsrätten konstaterade att Skatteverkets beräkningsmetod överstämde med administrativ praxis som tillämpats vid gränsdragningen tidigare. Vidare ansåg Förvaltningsrätten att de jämförelselägenheter som framlagts av föreningen varken var tillförlitliga eller jämförbara, varvid Skatteverkets genomsnittshyror skulle ligga till grund för bestämmandet av bruksvärde för bostäderna. Förvaltningsrätten valde således att avslå föreningens överklagande.

Föreningen överklagade Förvaltningsdomstolens beslut i Kammarrätten och frågan togs upp på nytt. Kammarrätten gjorde bedömningen att de av föreningen åberopade jämförelseobjekten och den hyresnivå som anges i bruksvärderingen kan ligga till grund för bestämmandet av bruksvärdet för föreningens bostadslägenheter, eftersom dessa avspeglar hyresnivån för likvärdiga bostäder i området. Detta medför att andelen kvalificerad verksamhet i föreningen kunde anses tillräckligt hög för att föreningen skulle klassificeras som en äkta bostadsrättsförening, varvid föreningens överklagan bifölls.

Kammarrättens beslut har överklagats av Skatteverket och Högsta Förvaltningsdomstolen har den 29 april 2021 meddelat prövningstillstånd i frågan hur beräkningen av bruksvärdet egentligen ska gå till.

Jonatan Kanevad, Skattejurist Mazars

skatt-kommentar png

I vårt dagliga arbete hjälper vi våra kunder med alla typer av skatterelaterade frågor som kan uppstå för bostadsrättsföreningar. Fallet som Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) nu väljer att behandla avser en fråga som inte uppmärksammas tillräckligt ofta och påverkar många föreningars beskattningssituation. Likt det domslutet som Förvaltningsrätten kommer fram till så finns en administrativ praxis vad gäller den här typen av bruksvärdesbedömningar men vi är av uppfattningen att reglerna är väl komplicerade. Förvisso skulle Skatteverket stå inför en synnerligen betungande uppgift om HFD skulle finna att bostadsrättsinnehavares egna renoveringar påverkar bruksvärdet. Motsatsvis kan jag konstatera att Skatteverket enligt rådande administrativ praxis har en - möjligen alltför - enkel uppgift i att visa bruksvärdeshyra genom att hänvisa till schabloniserade genomsnittshyror. Det ska bli intressant att se hur HFD:s kommande uttalande i frågan banar väg för en ny, förhoppningsvis förenklad, praxis avseende bruksvärdesbedömningar.

Har du frågor på det vi skrivit och hur detta kan påverka er verksamhet så är du välkommen att kontakta oss på Mazars. 

Michael Asplund Skattejurist & Partner 

Vill du veta mer?