Återinförd revisionsplikt?
Under 2010 avskaffades revisorsplikten för mindre bolag i syfte att minska företagens administrat-ion och kostnader hänförliga till detta. Förändringen var omdebatterad. Det fanns både farhågor om att en slopad revisionsplikt för mindre bolag skulle leda till ökad brottslighet och lägre skattein-täkter. Samtidigt fanns det de som menade att de gränsvärden som sattes var för låga vid en jäm-förelse med andra EU-länder.
Regeringen har nu beslutat att tillsätta en utredning för att utvärdera hur en återinförd revisions-plikt hade kunnat stävja att bolag används som brottsverktyg (”Bolaget som brottsverktyg, Dir. 2021:115”). Samtidigt hävdar Svenskt Näringsliv att gränsvärdena bör höjas.
Regeringen har nu beslutat att tillsätta en utredning för att utvärdera hur en återinförd revisions-plikt hade kunnat stävja att bolag används som brottsverktyg (”Bolaget som brottsverktyg, Dir. 2021:115”). Samtidigt hävdar Svenskt Näringsliv att gränsvärdena bör höjas.
I regeringens kommittédirektiv framgår det att förekomsten av brott inom och mot företag i allt högre grad kommit att framstå som ett allvarligt problem. Brottsligheten har negativa effekter för näringslivet genom snedvriden konkurrens och minskade skatteintäkter. Ett av förslagen kring hur detta kan stävjas är genom att återinföra revisionsplikt för små aktiebolag med grund i följande iakttagelser gjorda av Riksrevisionen:
- Bolag utan revisor har lägre tillväxt än bolag med revisor
- Kostnadsbesparingen för bolag utan revisor är liten
- Avsaknad av revisor försämrar myndigheternas möjlighet att upptäcka brottslighet
- Antal fel i årsredovisningar minskar med revisor
Den största orsaken synes vara att myndigheterna inte kunnat kompensera för de oönskade konsekvenserna som slopad revisionsplikt medfört.
Som en motpol mot ovan argument för en återinförd revisionsplikt har en rapport av Handelns Forskningsinstitut pekat på att de iakttagelserna gjorda av Riksrevisionen har stora brister, vilket Svenskt Näringsliv skrev om den 12 oktober 2021. En slutsats som rapporten pekar på är att det saknar vetenskapligt stöd för att den slopade revisionsplikten har lett till ökad brottslighet och lägre företagstillväxt.
Oavsett utfall är revisionsplikten underlag för trygghet och kvalitet i räkenskaperna. Hur regeringen bedömer att det kan stävja att bolag används som brottsverktyg får vi reda på sommaren 2023.
Vid frågor om hur detta påverkar er, kontakta gärna oss på Mazars!
Johan Tilander, Auktoriserad revisor
Henrik Mårtensson, Revisor
Vill du veta mer?