Skattenyheter i budgetpropositionen för 2021

Den 21 september överlämnade regeringen budgetpropositionen för 2021 till riksdagen. Regeringen föreslår tillfälliga och långsiktiga reformer för att återstarta ekonomin och bidra till att lösa olika samhällsproblem. Förslagen som presenteras grundar sig i en överenskommelse mellan regeringspartierna. Målet är att tillsammans jobba Sverige ur krisen och bygga samhället mer hållbart eftersom det anses råda ett allvarligt läge i svensk ekonomi. Detta ska ske med hjälp av miljörelaterade åtgärder men också tillfälliga skattelättnader. Den här artikeln syftar till att sammanfattningsvis redogöra för de konkreta respektive kommande förslag för inkomstslagen, tjänat kapital och näringsverksamhet som presenterats i budgetpropositionen.

Inkomstslaget tjänst

  • Ytterligare sänkningar av skatt för personer över 65 år  

Pensionsinkomster ger inte rätt till jobbskatteavdrag. Det har i sin tur inneburit att pension i flera fall har kommit att beskattas hårdare än löneinkomst. Skillnaderna i beskattning mellan löneinkomster och pensionsinkomster har minskat successivt genom att personer över 65 år har fått ett förhöjt grundavdrag. Förslaget i budgetpropositionen – som är det sista steget i att sluta klyftan mellan löneinkomst och pension - innebär att det särskilda grundavdragsbeloppet höjs för alla med en fastställd förvärvsinkomst mellan ca 213 000 och 1 418 000 kronor per år. Föreslås träda ikraft 1 januari 2021.  

Då medellivslängden ökar behöver även arbetslivet förlängas. Som ett led i detta föreslås att åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget bör ändras från 65 år till 66 år 2023. På sikt bör åldersgränserna kopplas till riktåldern för pension, vilket innebär en ändring från 66 till 67 år 2026. Föreslås träda ikraft 1 januari 2023 respektive 1 januari 2026.

  • Utvidgad tidsgräns för expertskatt  

Regeringen bedömer att skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner bör utvidgas så att tidsgränsen utökas från 3 till 5 år, räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades. Syftet med detta är att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och locka internationella företag att välja Sverige för bland annat nyetableringar och stimulera företag att förlägga och behålla bland annat koncernleda funktioner som kräver utländsk personal i Sverige. Ett annat syfte är att gynna svensk forsknings konkurrenskraft.  

  • Skattereduktion för förvärvsinkomster  

Den kraftfulla gröna skatteväxlingen som är tänkt att genomföras genom höjda miljöskatter ska balanseras med en sänkning av andra skatter. Skattereduktionen som föreslås att träda ikraft bör som huvudregel uppgå till 1 500 kronor per person och år. Skattereduktionen ska även utgå för både arbetsinkomster och inkomster från socialförsäkringsförmåner. Föreslås träda ikraft 1 januari 2021 

  • Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin  

En tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster bör införas för att hantera de ökade arbetskostnaderna till följd av pandemi. Skattereduktionen ska ha en tydlig låginkomsttagarprofil och kommer bara gälla för arbetsinkomster upp till högst 50 000 kronor per månad. Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med utgångspunkt i ovanstående och regeringen avser återkomma till riksdagen med ett förslag som kan träda i kraft under 2021 

  • Rutavdrag utvidgas och taket för rutavdrag höjs  

Förslaget innebär att rutavdraget ska utökas till att omfatta även:

  • tvätt vid tvättinrättning,  
  • möblering och förflyttning av bohag, 
  • transporttjänster som avser bortforsling av bohag och annat lösöre i syfte att främja återanvändning samt till och från magasinering 
  • Trygghetstjänster omfattande enklare tillsyn av bostaden. 

Det sammanlagda taket för rut- och rotavdragen föreslås höjas från 50 000 kr till 75 000 kr per person och beskattningsår. Rotavdraget får dock högst uppgå till 50 000 kr per person och beskattningsår. 

  • En skattereduktion för installation av grön teknik införs 

En ny skattereduktion för installation av grön teknik införs och ersätter tidigare stöd till fysiska personer för installation av solceller, lagring av egenproducerad elenergi och installation av laddningspunkt till elfordon.  

Den föreslagna skattereduktionen uppgår till 15 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna för installation av solceller. Vid installation av lagring av egenproducerad elenergi och installation av laddningspunkt till elfordon uppgår skattereduktionen till 50 procent. Skattereduktionen får uppgå högst 50 000 kr för ett beskattningsår.  

Skattereduktionen utformas enligt fakturamodellen (som också använda för ROT- och RUT-avdragen) och föreslås kunna nyttjas för specificerade installationer hänförliga till ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrättslägenhet.

Socialavgifter

  • Vissa ändrade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet 

Då medellivslängden ökar behöver även arbetslivet förlängas. Som ett led i detta föreslås Avgifter enligt socialavgiftslagen bör betalas fram till det år mottagaren fyller 66 år. På sikt bör åldersgränserna kopplas till riktålder för pension, vilket innebär en ändring från 66 till 67 år 2026.  

  • Ytterligare förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling  

Omställningen som föreslås av regeringen är att kravet på hur stor del av arbetstiden under kalendermånaden som den anställde ska ha arbetat med forskning eller utveckling för att avdrag ska få göras sänks till minst hälften. Tidigare var kravet minst tre fjärdedelar av arbetstiden. Det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling höjs från 450 000 till 600 000 kronor per månad.  

  • Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda 

Det s.k. växa stödet bör tillfälligt utvidgas till företag som inte har någon anställd och som anställer ytterligare en eller två personer samt till företag med en anställd och som väljer att anställa ytterligare en person. Den föreslagna nedsättningen föreslås träda ikraft den 1 juli 2021 och föreslås gälla för anställningar under perioden 1 juli 2021–31 december 2022. 

Inkomstslaget kapital

  • Schablonintäkten på uppskovsbelopp avskaffas. 

Enligt reglerna i 47 kap inkomstskattelagen (1999:1229) kan en skattskyldig under vissa förutsättningar få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten vid avyttring av privatbostad som resulterar i vinst i samband med att personen förvärvar en ny bostad (ersättningsbostad). Vid avyttring av ersättningsbostaden ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning. Regeringen har föreslagit att den som har ett uppskovsbelopp enligt 47 kap IL ska inte ta upp en schablonintäkt till beskattning. Detta görs i syfte med att utbudet av bostäder till försäljning ökar, vilket skapar flyttkedjor som underlättar rörligheten på bostadsmarknaden. Föreslås träda ikraft 1 januari 2021. 

Inkomstslaget näringsverksamhet

  • En tillfällig skattereduktion för att stimulera till nya investeringar bör införas 

För att uppmuntra till nya investeringar bör det införas en tillfällig skattereduktion för både fysiska och juridiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet och handelsbolag. Med anledningen av pandemin har investeringstakten hos företagen minskat. En tillfällig skattereduktion om 3,9 procent av anskaffningsvärdet på inventarier och maskiner som anskaffas under 2021 bör införas för företag och enskilda näringsidkare. Det kommande förslaget bör träda ikraft först den 1 januari 2022.

  • Avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto. 

Då de nya generella ränteavdragsbegränsningsreglerna infördes, infördes även en turordningsregel som sammanfattningsvis medför att en återföring av ej avdragsgilla räntenetton ej kunde nyttjas mot koncernbidragsspärrade underskott. Effekten blev att företag – trots att de redovisar ett underskott – kunde få ett skattepliktigt överskott på grund av en återföring av ej avdragsgilla räntekostnader. Bestämmelser som justerar detta förhållande bör införas. Det kommande förslaget bör träda ikraft den 1 januari 2021. 

  •  Höjd skatt på finanssektorn 

Regeringen bedömer att skatten på finanssektorn bör öka. Med tanke på de samhällskostnader som kan uppkomma i samband med en finansiell kris aviserade regeringen att skatten på finanssektorn bör öka ytterligare med 5 miljarder kronor från 2022, 1 miljard kronor för 2023 och det skulle resultera i att skatteuttaget från finanssektorn bör höjas med 6 miljarder jämfört med idag. Regeringen avser att återkomma med ett förslag som bör träda ikraft den 1 januari 2023. 

 

Artikel av Beatrice Hultman, skattejurist Mazars i Göteborg.

 

Publicerad i Mazars nyhetsbrev Sept/Okt 2020.

Tillbaka till Innehållsförteckningen

Want to know more?