Månadens case
Om en delägare, eller närstående, i ett fåmansföretag är verksam i betydande omfattning betraktas delägarens andelar som kvalificerade. För ägare med kvalificerade andelar gäller särskilda skatteregler för utdelning och kapitalvinst, de s k 3:12-reglerna. Reglerna innebär i korthet att inkomst från utdelning eller kapitalvinst inom ett gränsbelopp beskattas till 20 % i kapital. Inkomst överstigande gränsbeloppet beskattas helt eller delvis i inkomstslaget tjänst. 3:12-reglernas syfte är att motverka att tjänsteinkomster omvandlas till mer förmånligt beskattade kapitalinkomster.
Andelarna i ett fåmansföretag anses inte vara kvalificerade om utomstående (delägare som inte äger kvalificerade andelar) äger minst 30 % av företagets andelar och har rätt till utdelning motsvarande sitt innehav. Förhållandet under beskattningsåret och de fem senaste beskattningsåren påverkar bedömningen. Utdelning och kapitalvinst på okvalificerade andelar beskattas i sin helhet med 25 % i kapital. Bakgrunden till utomståenderegeln är att det generellt sett inte finns någon vinning i att omvandla tjänsteinkomster till kapitalinkomster om minst 30 % av utdelningen tillfaller någon utomstående.
Om det finns särskilda skäl, t ex avtal mellan aktieägarna, omfördelning av resultatet eller korsvisa äganden, ska utomståenderegeln inte tillämpas. Sådana situationer kan medföra att det finns en risk för inkomstsomvandling från tjänst till kapital trots att det finns utomstående ägande. Det är den skattskyldige som har att visa att det finns förutsättningar för att tillämpa utomståenderegeln.
I det aktuella fallet har KR bedömt om det finns särskilda skäl till att inte tillämpa utomståenderegeln i 57 kap. Delägaren i bolaget var verksam i betydande omfattning men hade redovisat sina andelar som okvalificerade med hänvisning till utomståenderegeln.
Bakgrunden till domen är följande:
Aktierna i ett svenskt fåmansföretag inom riskkapitalbranschen bestod till 20 % av A-aktier (stam) och till 80 % av B-aktier (preferens). A-aktierna ägdes av grundarna, styrelseledamöter och anställda medan B-aktierna till 90 % ägdes av externa investerare. Resterande del av B-aktierna ägdes av A-aktieägarna och deras anhöriga.
Vinstdelningen i bolaget reglerades i ett aktieägaravtal, i vilket även B-aktieägarna förband sig att tillskjuta kapital för att finansiera driftkostnader och investeringar. A-aktieägarna hade inte investerat ytterligare medel utan var i stället verksamma i bolaget och bedrev investeringsverksamhet. I avtalet reglerades även A-aktieägarnas möjlighet till löneuttag.
Avtalet innebar något förenklat att B-aktieägarna hade förtur till utdelning upp till investerat belopp inklusive en årlig ränta om 10 %. När det inte återstod någon skillnad avseende tillskjutet kapital mellan aktieslagen skedde utdelningen i stället med utgångspunkt i ägd andel av aktiekapitalet. Det innebar att A-aktieägarna över tid erhöll 20 % av den s k överavkastningen. Sedan bolagets bildande har utomstående aktieägare vid varje utdelningstillfälle erhållit betydligt mer än 30 % av vinstutdelningen.
KR påpekade att A-aktieägarna har investerat mycket blygsamma belopp och tar en mycket liten ekonomisk risk i förhållande till B-aktieägarna. Domstolen menar därför att överavkastningen inte grundar sig på investerat kapital utan på A-aktieägarnas arbetsinsats i bolaget. Vidare kan A-aktieägarna inte heller enligt aktieägaravtalet själva disponera hur mycket som ska betalas ut till dem i lön respektive utdelning eftersom det medför konsekvenser om löneutbetalningarna överstiger ett visst belopp.
Mot bakgrunden av detta anser KR att den skattskyldige inte har visat att de utomståendes ägande i bolaget motverkar att A-aktieägarna kan omvandla arbetsinkomster till lägre beskattad utdelning. De anser därmed att det finns särskilda skäl till att inte tillämpa utomståenderegeln. Andelarna anses därför vara kvalificerade för de verksamma delägarna.
Artikel av: Lisa Dahl, skattejurist Mazars Göteborg.
"Trots att utomstående äger andelar med minst 30 % och har rätt till betydligt mer utdelning än så, kan alltså utomståenderegeln inte alltid tillämpas om det t ex finns en asymmetrisk fördelning av utdelningen. KR synes i det aktuella fallet lagt stor vikt vid att det inte var fritt för delägarna att själva välja hur mycket som de aktiva delägarna kunde ta ut i lön, eftersom aktieägaravtalet innehöll en begränsning. Enligt vår bedömning är detta en mycket snäv tillämpning av utomståenderegeln som minskar förutsebarheten ytterligare för den enskilde delägaren.
Kontakta gärna våra skattejurister för hjälp med frågeställningar kring kvalificerade och okvalificerade andelar."
Beatrice Hultman, skattejurist Mazars Göteborg.
Kammarrätten i Stockholm, mål nr 521-523-19, 2019-09-25.
Tillbaka till Innehållsförteckningen