Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp

En begränsat skattskyldig person som är anställd av ett företag i Sverige beskattas i Sverige redan vid tillfälligt arbete. Om arbetstagaren istället är inhyrd från ett utländskt företag utan fast driftställe i Sverige beskattas denne dock inte i Sverige om vistelsen understiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod. I syfte att skapa konkurrensneutrala regler föreslås att även inhyrd personal ska beskattas i Sverige om hen utför arbete för en verksamhet i Sverige.

183-dagarsregeln  

I såväl intern svensk rätt som i de skatteavtal Sverige ingått finns den s.k. 183-dagarsregeln. Regeln innebär att en utländsk arbetstagare inte beskattas i Sverige för arbete som utförs här förutsatt att arbetstagaren inte vistas här mer än 183 dagar under en tolvmånadersperiod, att lönen betalas av ett utländskt företag som inte har fast driftställe i Sverige och att lönen inte belastar ett fast driftställe som arbetsgivaren har. 

Sverige tillämpar, till skillnad från bl.a. övriga länder i Norden, begreppet ”formell arbetsgivare” som tar sikte på den som civilrättsligt slutit ett anställningsavtal med arbetstagaren eller som gör den faktiska löneutbetalningen. Det medför att även om det är ett svenskt företag som drar nytta av och som bär den faktiska kostnaden för arbetet, så kan 183-dagars regeln bli tillämplig och arbetstagaren undvika beskattning i Sverige och på så sätt snedvrida konkurrensen. Mot bakgrund av detta presenterade Skatteverket en promemoria under sommaren 2017 och nu har propositionen lämnats. 

Förslagets innebörd 

Förslaget innebär i korthet att begränsat skattskyldiga arbetstagare som är uthyrda till ett företag i Sverige ska beskattas för arbete i Sverige oavsett om de vistas här mer eller mindre än 183 dagar. Med uthyrning avses att en fysisk person hyrs ut eller ställs till förfogande av sin arbetsgivare för att utföra arbete i en verksamhet i Sverige under kontroll och ledning av detta svenska företag. Det ska enligt förslaget inte spela någon roll om det är den faktiska arbetsgivaren som hyr ut arbetstagaren direkt till uppdragsgivaren eller om det går t.ex. via ett bemanningsföretag. 

Undantag? 

I förslaget finns ett undantag som medger att arbete som utförs under högst 15 dagar i följd och att de sammanlagda arbetsdagarna inte överstiger sammanlagt 45 dagar under ett kalenderår undantas från det nya regelverket. Undantaget avser arbetsdagar och inte vistelsedagar och är generösare än de tidigare förslagen som presenterats.  

Skatteavdrag och särskild uppgift 

Enligt gällande regler ska en person som är anställd av en utländsk arbetsgivare själv registrera sig hos Skatteverket och göra skatteavdrag från sin lön. Ett förslag i propositionen är att den här ordningen ska ändras så att skyldigheten att göra skatteavdrag på ersättning för arbete utfört i Sverige istället faller på den utländska arbetsgivaren.  

Det införs även en skyldighet för utländskt företag att i vissa falla lämna uppgifter om vilken verksamhet som bedrivits i Sverige, under vilken tid verksamheten bedrivits i Sverige och övriga förhållanden som behövs för att kunna bedöma skattskyldigheten i Sverige.  

De nya reglerna föreslås träda ikraft 1 januari 2021, och gäller på ersättningar som betalas ut efter den 31 december 2020. 

Det nya regelverket innebär att möjligheten att skicka arbetstagare till Sverige utan att dessa beskattas kraftigt begränsas. För att klargöra hur det nya regelverket påverkar er verksamhet och möjligheten att skicka arbetstagare för utlåning eller på tjänsteresa behöver rutiner skapas för att fånga upp och hantera de effekter som kan uppkomma genom de föreslagna reglerna. Har du frågor om detta är du välkommen att kontakta oss på Mazars. 

Publicerad i Mazars nyhetsbrev Juni/Juli 2020.

Tillbaka till Innehållsförteckningen